Recension: Zack & Wiki: Quest for Barbaros’ Treasure

Zack & Wiki: Quest for Barbaros' Treasure

I detta undermåliga Wii-utbud så är det svårt att hitta de spel som faktiskt är värda att lägga pengar på. Zack & Wiki: Quest for Barbaros’ Treasure köpte jag på vinst och förlust, och det är först efteråt som jag inser vilket guldkorn i denna värld av usla på-löpande-band-producerade filmlicensspel det faktiskt är.

Äventyret börjar

Screenshot från Zack & Wiki: Quest for Barbaros' TreasureZack är en pirat med storhetsvansinne; han vill bli världens främste pirat. När han och hans magiska apkompis Wiki hittar en gyllene, talande dödskalle vid namn Barbaros som frestar med att ge dem sitt legendariska skepp om de hittar resten av kroppen, så blir frestelsen givetvis alldeles för stor.

Sagt och gjort, Zack, Wiki och deras piratgäng The Sea Rabbits ger sig genast ut i världen för att hitta Barbaros försvunna kroppsdelar, något som visar sig vara ett mycket angenämt äventyr, i alla fall för dig som spelar.

Zack & Wiki är kort och gott ett pusselspel, men inte vilken tetriskopia som helst. Stilen är mer lik de senare Zeldaspelen, och liknelsen att man i Zack & Wiki hela tiden befinner sig i en Zeldagrotta är inte helt felaktig.

Spelet utspelar sig i ett antal olika världar med olika teman såsom en djungel och ett istempel. I dessa världar finns sedan ett antal banor, eller pussel om man så vill. En sak som skiljer sig från till exempel Zeldaspelen är att man i varje bana kan zooma ut för att överblicka hela banan på en gång. Detta gör att man måste tänka på ett sätt som löser hela pusslet på en gång snarare än att det finns milstolpar där man kan känna sig säker.

Wii-moten används flitigt

Du styr huvudkaraktären Zack genom att peka med Wii-moten på skärmen och trycka på A-knappen. Detta kan i vissa lägen vara lite klurigt om man har bråttom, speciellt om man exempelvis blir jagad av en gigantisk drake som, om hon träffar dig med sina eldklot, tvingar dig att göra om hela banan från början. Det finns möjlighet att försöka igen utan att göra om hela banan, men ju oftare du utnyttjar möjligheten, desto dyrare blir det nästa gång. Dessutom så ger det poängavdrag.

Screenshot från Zack & Wiki: Quest for Barbaros' TreasureDet som Zack & Wiki har fått mest uppmärksamhet för är sättet som man interagerar med objekt på. Du använder Wii-moten i första-person-perspektiv och får då röra kontrollen precis som du skulle i verkligheten. Man får till exempel såga, borra, veva och slå med sin Wii-mote och även om känslan inte är perfekt så fungerar den ändå så pass bra att den inte riskerar att ses som en gimmick.

En av huvudpelarna i pusslandet, ja i hela spelet för den delen, är sättet som du använder din kompis Wiki på. Genom att skaka på din Wii-mote så blir Wiki till en klocka med vilken man kan förvandla diverse levande ting. Exempelvis så blir en orm till en tång, en groda till en bomb och ett vildsvin till en hammare. Dessa föremål kan sedan återigen förvandlas till sin levande motsvarighet, och det tar några banor innan man lär sig tänka hur saker fungerar i Zack och Wikis värd. Jag tänker inte berätta mer om hur spelets pussel ser ut, då jag inte vill förstöra er spelupplevelse.

Du kan lyckas, och misslyckas på många olika sätt

Screenshot från Zack & Wiki: Quest for Barbaros' TreasureNågot som skiljer Zack & Wiki från exempelvis Zeldaspelen är det faktum att man faktiskt kan göra fel, och man upptäcker det ofta först på slutet. Det finns också ibland flera sätt att klara en bana på, och för att få maximalt med poäng så måste du verkligen använda din list. Låt dig inte luras av spelets något basala inledning och barnsliga framtoning. Jag lovar att du kommer gnugga dina geniknölar en hel del innan du klarat spelet.

När spelets huvudhistoria är avklarad så har du egentligen inte klarat av hela spelet. Du blir då utmanad att försöka hitta alla hemligheter, vilket gör att hållbarheten ökar till viss del. Tyvärr så är den största behållningen av spelet just alla pussel och tillfredställelsen av att, efter flera misslyckanden, klara av dem. Efter att ha klarat spelet en gång så måste man nog vänta flera år innan man kan ha samma glädje av det igen.

Designen på hela spelet är mycket tilltalande, och går från att vara gullig och hemtrevlig till ganska otäck från tid till annan. Ljudet är som vanligt kodat i Dolby Pro Logic II och ger med ett 5.1-system en härlig atmosfär. Det enda som finns att klaga på i ljud- och bildväg är att Wiki pratar riktigt fånigt, och att Zack stönar irriterande när han svettas (vilket han gör i de varmare delarna av spelet).

Omdöme

Positivt

Faktum är att banorna är så pass väl uttänkta och geniala att de saknar motstycke. Hela spelkonceptet luktar fräscht som en nyinköpt badboll, och inte alls gammal komposthink under rötmånaden.

Negativt

Att spela spelet en andra gång ger inte alls samma behållning.

Betyg 9/10

Spelbarhet: 9/10

Hållbarhet: 6/10

Grafik: 8/10

Ljud: 8/10

Taggar: , ,

Läs också

Ett svar på Recension: Zack & Wiki: Quest for Barbaros’ Treasure

  1. Ancie:

    Ett oerhört skojigt spel som inte alls är så barnsligt som det ser ut, tvärtom så tror jag att få barn skulle klura ut pusslen. Köp och njut!

Svara